Vid det här laget borde ni alla veta vem som är min bästa vän. The one and only liksom. Min andra halva. Emelie Wallmark. Bruden som känner mig utan och innan, som är precis lika barnslig som jag och som är den jag alltid skrattar mest med. Det är hon som har funnits vid min sida genom alla ups and downs. Vi lärde känna varandra när min familj flyttade till huset bredvid hennes när jag var 8 och hon var 7 och sen dess har vi hängt ihop i vått och torrt. Våra familjer umgicks också så vi har varit på många husvagnssemestrar osv och därför har jag sjukt många fina minnen tillsammans med henne. Förut när vi bodde grannar var vi med varandra varje ledig stund och när vi inte hade setts på 2-3 dagar var det katastrof. Vi är båda två väldigt "tjollriga" som personer och taggar gärna igång varandra med allt vad det kan vara.

Nu är det ingenting bestämt men hon kanske ska ta sitt pick och pack och dra söderut och det känns ungefär som att halva mitt hjärta kommer försvinna. Även om hon alltid finns kvar och jag kan åka och hälsa på henne så kommer det bli otroligt tomt. Nu blir det ju såhär när man blir äldre och växer upp, man vill utforska olika saker och kommer ifrån varandra. Behöver henne i min närhet och hon behöver mig. Vi behöver varandra helt enkelt ♥

Girl, i love you!