Visste inte att det var möjligt att må såhär dåligt och vara såhär orkeslös. Jag är sängliggandes med 0% matlust men har en underbar pojkvän som driver mig till vansinne genom att tvinga i mig mat ändå (jag vet mycket väl att man måste äta och att han gör rätt). Han har även varit tvungen att åka och handla och det viktigaste han kom hem med var ipren. Nästan hela kroppen har krampat idag så förhoppningsvis gör ipren susen. Nu är det matdags igen och jag håller tummarna att jag får behålla maten... Lite bättre uppdatering sen kanske!