Åh. Jag trivs verkligen inte med att vara i "tillståndet" jag är i nu. Att gå omkring med väldigt konstiga tankar i huvudet, gråta små skvättar då och då, att veta att någonting är på tok men inte vad det är, att efter ett ganska bra tag ha mått bra - känna att man inte alls har kommit någonstans. Idag är jag extra känslig och jag hoppas innerligt att morgondagen blir bättre och att jag är back on track med glatt humör.



Och innan jag säger godnatt så tänkte jag bjuda på en bild från turkiet 2005.
Jag håller i lillan som stolt klappar en åsna.

(Haha, vilken söt liten knubbismage hon hade)