Jag brukar inte vara noga om vem jag sätter mig bredvid i bussen, man ska trots allt bara sitta där för att ta sig dit man vill.  Men påväg hem i bussen idag fanns det en ledig plats i bussen och inte fan var jag sugen på att stå så jag satte mig där, bredvid en gubbe i 60-årsåldern. När jag precis har satt mig ser jag att det är en alkis eftersom han stinker värre än ett sunkigt utedass och har systemet-kassar mellan sina fötter på golvet. Han börjar (SÅKLART!!!) prata med mig fastän jag har hörlurarna till  i öronen så jag tar ut dom för att inte vara allt för otrevlig. Jag får höra det mesta om hans liv - att han skulle skruva in en ny glödlampa i taklampan och föll och voltade över en fåtölj, JAHA och jag kunde bry mig mindre? Nej. När han klev av blev jag överlycklig för jag mådde jätteilla över hur han luktade. Ja, jag mådde illa pårikt. Kändes som att jag skulle spy där jag satt. När jag kom hem var jag tvungen att spruta parfym över hela mig för det kändes som att jag luktade precis som han gjorde eftersom han "stötte" sin armbåge mot min varje gång han sa något som han själv tyckte var lustigt. Näe fytusan, kan dom inte förstå att man INTE är sugen på att prata, speciellt inte om man är så nonchalant att bara säga "jaha" helt obrytt efter varje sak han berättar? Tyvärr är jag för feg för att bara gå därifrån för att byta plats i bussen för jag får för mig att 'sånna' kan bli arga då. Vet dom ens om att duschar och tandborstar finns?